Bronislaw Malinowski, en av den moderna kulturantropologiens grundläggare, föddes i Polen 1884. Efter naturvetenskaplig utbildning i hem landet kom han till England och började där orientera sig i riktning mot antropologien. Han kom i fortsättningen att dela sin tid mellan antropologiskt fältarbete, företrädesvis i Söderhavsområdet, och vetenskapligt författarskap... Under ett par decennier var Malinowski kulturantropo logen par excellence ... Vad ville Malinowski? Man kan saga, att han framför allt ville studera helheter, sociala och kulturella komplex. Det är löjligt med isolat, menade han, vad är det for intresse med en pilbåge, om det inte finns en pil, en jägare, ett villebråd, en grupp som beroende av jaktbytet? ...

En viss kontinuitet i sedvänjor kan antas vara förut sättning för samhällsliv. Att man håller avtal, betalar för tjänster, iakttar trafikregler dr inte bara brukligt utan ock så nödvändigt. Det gäller vara moderna samhällen, men vi kan tänka oss motsvarande på andra hall. Mar, var och hur man far dyka efter pärlmusslor, hur fångsten skall delas, parlorna värderas, sådant kan vara val reglerat på söderhavsön...

Malinowski ville alltså visa, att det vi kallar rättsliv exi sterar också i samhällen, där vi inte direkt kan firma något rättsväsen. Han söker demonstrera hur det är möjligt genom att framställa det rättsliga som en aspekt av sam Det är inte fredlöshet och varg i veum, inte tor tyr, gissel, stegel och hjul, inte s k gudsdomar utan människors handlande till vardags som är viktigt ...

 Lägg i varukorg

Den protestantiska etiken och kapitalismens anda Som bakgrund till denna berömda studie kan ses Webers tes, att människornas handlingar i olika samhällen är meningsfulla endast i samband med deras allmänna uppfattning om tillvaron. Religiösa dogmer och tolkningen av dem är en integrerad del av den världsuppfattning, som gör människors och gruppers beteende, inklusive det ekonomiska, meningsfullt. Dessutom: religiösa uppfattningar är något som påverkar det ekonomiska handlandet, dvs. bestämmer vad som är människors ekonomiska "intressen" och utgör alltså en av orsakerna till ekonomisk förändring.

Weber påvisar en förbluffande överensstämmelse mellan etiken i vissa protestantiska riktningar och den västerländska kapitalismens logik: den troende åläggs att akta sig för tingen i denna världen, köttet är syndigt, och det är väsentligt att leva asketiskt; för kapitalismens utveckling krävs rationellt arbete i profitsyfte och att profiten inte spenderas utan återinvesteras. Här framträder, enkelt uttryckt, det andliga släktskapet mellan den protestantiska och den kapitalistiska inställningen. Konsekvent och inträngande påvisar Weber denna släktskap och dess konsekvenser för den västerländska kapitalismens utveckling.

 Lägg i varukorg

"Sociologi är en vetenskap som försöker förstå meningen i ett socialt handlande och därigenom klargöra orsakerna till dess förlopp och verkningar".

 Lägg i varukorg

I denna volym av Ekonomi och samhälle, som omfattar kap. V-VI I av Avd. II i "Wirtschaft und Gesellschaft", fornätter Max Weber sin analys av olika sociala enheter, f f a i termer av deras relation till ekonomin och i termer av rationaliseringsprocesser.

Här behandlas religion och rätt som förutsättning för sociala gemenskaper, och vi får följa Webers beskrivning och analys av religiösa och juridiska tankeformer, alltifrån primitiv magi till materiellt och logiskt formellt rationella system på hög abstraktionsnivå.

 Lägg i varukorg

För mig är Max Weber den störste av sociologer, jag skulle till och med kunna säga att han är sociologen framför alla andra.

Raymond Aron i "Sociologiskt tänkande, 2"

 Lägg i varukorg

Vilfredo Pareto, fransk-italiensk ekonom och sociolog (1848-1923) är mest känd för sina teorier om eliters uppgång och fall och om drivkrafterna bakom människors tillsynes logiska – men ologiska – handlingar. I en intellektuell tradition som återgår till Machiavelli, men också under påverkan av Marx och Mosca, utvecklar Pareto teorier som utövat stort inflytande både vetenskapligt och politiskt. Eliters uppgång och fall kan tjäna som en god introduktion till hans politiska sociologi.

"Enligt Pareto överlever en dominerande grupp endast om den ger tillfällen för de bästa individerna ur alla samhällsklasser att bli delaktiga av dess privilegier och belöningar och om den inte tvekar att försvara dessa privilegier och belöningar mot yttre och inre hot. Paretos ironi drabbar en elit som blir exklusiv, som tillskriver sig sin elitställning snarare än förvärvar den, liksom en elit som blir humanitär och samvetsöm snarare än hårdhänt. Han talar för möjligheter för alla att uppnå högre ställningar i samhället, men inte på grund av medömkan med de oprivilegierade ... Följaktligen är man benägen att bli förargad när man läser honom, många människor blir visserligen förtjusta över samma attityd, men jag tror att den typiska reaktionen är att bli förargad" (Hans Zetterberg i Sociologiska teorier, red. av Johan Asplund. Uppsala 1970)

 Lägg i varukorg

"Ur många synvinklar är Gåvan aktuell också idag ... Gåvan är inte bara en komparativ analys av arkaiska samhällen. Den föreslår också en analys av utveckling. Gåvoinstitutionen har utvecklats från totala prestationer mellan samhällen eller delar av samhällen över kontraktliknande förhållanden, som ännu inte har alienerande karaktär, till enskilda kontrakt i ett köpslående samhälle, där individen är helt alienerad från varan. Mauss förutser också och identifierar tidiga drag i samhället med återförsäkrade kontrakt. Denna utvecklingstanke ger möjligheter till uppslag för studier av så kallade biståndsinsatser i utvecklings-länder. . . . SIDAs verksamhet kan då analyseras i termer av potlatch. Genom att SIDAs tjänstemän förmedlar gåvor i en utsträckning, som värdlandets representanter inte kan återgälda, får givarlandets representanter, och med dem givarlandet, hög status. Detta sätt att förvärva status är troligen mer effektivt än genom militära aktioner. Gåvorna kommer att informera om vår kulturs överlägsenhet på ett mer effektivt sätt än annan indoktrinering ...

Det finns tendenser i vårt samhälle att försöka begränsa verkan av gåvans tre huvudnormer: Det är din plikt att ta emot erbjudna gåvor (varor). Det är din plikt att ge gengavor (betala varor) och det är din plikt att erbjuda gåvor. Lagen som reglerar försäljning i hemmen är ett sådant exempel. Mauss ställer ett mer djupgående problem. Mot det verkar inte lagstiftningen vara någon utväg . . ." (Bo G. Eriksson i Förordet).

 Lägg i varukorg

"Slentrianmässigt är vi benägna att säga att konflikten innebär söndring . . .

Simmels stora upptäkt . . . är nu den, att (åtminstone vissa) konflikten betyder precis motsatsen till det ovanstående. Om jag förstått honom rätt, så menar Simmel att konflikter kan förena två parter snarare än att skilja dem åt. En konflikt kan öka förståelsen mellan två parter snarare än att minska den...

Frånvaron av motsättningar, meningsskiljaktigheter, aggressioner kan istället vara sociala sjukdomstecken. Ett samhälle, vari det inte tycks råda några inre konflikter, kan befinna sig i ett upplösningstillstånd . . . " (Docent Johan Asplund i "Om undran inför samhället". Argos 1970)

Om dessa och liknande problem handlar KAMP av en av sociologiens klassiker. Nu för första gången på svenska.

 Lägg i varukorg

Två huvudlinjer är genomgående i denna framställning, antingen parallellt eller sammanflätade med varandra: dels gör Geiger en kunskapskritisk granskning av det teoretiska innehållet i marxismen, dels ställer han marxismens utsagor mot den empiriskt kända sociala verkligheten för att konstatera i vad mån de är giltiga.

Ett mycket viktigt avsnitt behandlar en fråga av hög relevans i vår tid: samhällsmedlemmarnas möjligheter till inflytande. I polemik mot Burnhams tes om "direktörernas revolution" gör Geiger gällande att, oavsett socialism eller kapitalism, utvecklingen går i riktning mot att endast ett fåtal experter utövar den reella makten. Och dessa experter sitter inte i företagens direktion. Direktörerna är endast yttersta fingret på den näringspolitiska byråkratins arm. Detta innebär, menar Geiger, att makten håller på att glida ur både väljarnas och politikernas händer.

 Lägg i varukorg

Kritik av praktiska förnuftet är en av Kants tre "kritiska" avhandlingar - föregången av Kritik av det rena förnuftet och följd av Kritik av omdömesförmågan.

Här bygger Kant vidare på sin framställning i den tre år tidigare (1785) utgivna Grundläggning av sedernas metafysik. Medan det teoretiska förnuftets värdepoler är sant och falskt är det praktiska förnuftets gott och ont. De förra kan tilläggas ett omdöme, men vilket är objektet för de senare? Efter att ha avvisat den moraliska värderingen av handlingarna som relativ till växlande seder, kulturmiljö och samhällsförhållanden, konstaterar han att endast den vilja som står bakom handlingarna är objektet för moraliska omdömen. Inget utom en god vilja kan utan inskränkning betraktas som gott. Därmed anknyter han till och utvecklar en tanke, som under två tusen år varit framträdande i Västerlandets moralfilosofi. I samband därmed avhandlar han också problemet viljans frihet (dvs dess oberoende av kausaliteten) och formulerar " det rena praktiska förnuftets grundlag", det s.k. kategoriska imperativet: "Handla så, att maximen för din vilja alltid samtidigt kan gälla som princip för en allmän lag". Denna sats torde vara den mest kända av Immanuel Kants formuleringar (jämte "Das Ding an sick"). - Professor Kants framställning är inte helt lättillgänglig, men den som gör sig möda att tränga in i den blir rikligt belönad.

För första gången på svenska.

 Lägg i varukorg

Kunskapsteorin frågar efter kunskapens ursprung, natur, möjlighet och giltighet, och utgör därmed den mest centrala delen av filosofin. Författaren utvidgar i denna bok det klassiska kunskapsbegreppet med hjälp av sin kunskapsontologi; en teori enligt vilken det finns två för vår kultur grundläggande typer av kunskap — primär och sekundär kunskap. Han tillämpar denna kunskapsontologi på människans utveckling samtidigt som kunskapsteorins utveckling presenteras och konsekvenserna av kunskapsteoretiska antaganden diskuteras.

 Lägg i varukorg

Kunskapsteorins Historia 2 - Från Aristoteles till Kant handlar om kunskapsteorins utveckling från 400 f Kr t o m 1700-talet. Författaren diskuterar olika filosofers insatser på kunskapsteorins område, samtidigt som han gör en generell analys av förhållandet mellan det vetenskapliga tänkandets utveckling och den allmänna samhälleliga och kulturella utvecklingen.

Han lägger stor vikt vid att å ena sidan klarlägga sambanden mellan filosofernas och vetenskapsmännens tänkande och den kulturella miljö de levde i, och å andra sidan visa hur deras teorier har påverkat samhällenas förändring och bidragit till kulturens utveckling.

Boken riktar sig först och främst till filosofioch sociologistuderande; den vänder sig dock till alla som vill skapa sig en överblick över kunskapsoch vetenskapsteorins historia. Men även alla som är intresserade av kunskapens natur, ursprung, möjlighet och giltighet och förhållandet mellan det vetenskapliga tänkandets utveckling och den allmänna kulturella utvecklingen bör ha nytta av denna bok.

 Lägg i varukorg

I denna bok bjuds rikhaltigat med prov på föredrag i Filosoficirkeln, de flesta hämtade hösten 1989, då temat var Människan i samspel. Detta tema (liksom andra Arno Werner lanserat) visar sig högst givande: det rör samspelet Jag-Du, Jag-Det (världen, naturen), Jag-Språket, Jag-Historien osv. Själva begreppet samspel är ett nyckelbegrepp: det för oss från vårt vanliga atomiska och linjära tänkande in i tankeformer som är nödvändiga, om vi skall kunna bevsara det oändligt komplicerade samspel som vår livsmiljö och vårt förhållande till den utgör.

 Lägg i varukorg

George H. Mead (1863-1931) utgav inte själv i skrift någon systematisk presentation av sitt tänkande. Föreliggande volym, Medvetandet, jaget och samhället, grundar sig på föreläsningsanteckningar från några av hans elever. Trots att Mead var mycket sparsam med att publicera sig, har hans tänkande haft ett enormt och ökande inflytande, under senaste decenniet framför allt inom den sociologiska riktning som benämnes symbolisk interaktionism. Vad Medvetandet, jaget och samhället handlar om, är hur den biologiska, icke-själv-medvetna individen blir till den sociala, själv-medvetna varelsen människa. Symbolerna och språket intar en central ställning i denna process. Meads framställning är därför av största intresse för både filosofer, psykologer, lingvister och socialvetare av olika riktningar.

 Lägg i varukorg

Om undran inför samhället behandlar frågan vad det innebär att förstå ett socialt fenomen. Ett i föreställningen centralt vetenskapspsykologiskt begrepp är "sociologisk betydelseangivelse". Det hävdas att en rad klassiska teoretiker — bl.a. Freud, Malinowski, Montesquieu, Simmel, Tönnies — brottades just med problemet vad olika sociala fenomen betyder. Boken är ett viktigt och originellt inlägg i den aktuella debatten om sociologins natur.

Författaren Johan Asplund är professor i kultursociologi vid Lunds universitet och har tidigare hos Argos utgett Om mättnadsprocesser (Argos, 1967) och Sociala egenskapsrymder — en introduktion i formaliseringsteknik för sociologer (Argos, 1968).

 Lägg i varukorg

En inledning i språkets sociologi »Mänsklig kultur och mänsklig historia vore språket förutan otänkbara. Språket förmedlar kulturarvet från generation till generation och reglerar på otaliga sätt samhällslivet. Det är det artikulerade symbolspråket som helt enkelt gör människan till människa. Språkets samhällsbyggande och normskapande betydelse är temat i föreliggande socialpsykologiska studie av professor Torgny T. Segerstedt.»

Alf Ahlberg i DN 1944

»Segerstedts bok behandlar flera av språkteoriens viktigaste frågor ur det sociologiska perspektiv, som han konsekvent anlägger.

Det är en stimulerande bok, inte blott för den som sysslar med språkvetenskap och psykologi utan för var och en, som intresserar sig för socialvetenskapliga grundfrågor eller för logiska och kunskapsteoretiska problem.»

Gunnar Aspelin i GHT 1944

 Lägg i varukorg

Max Webers forskning kan ses mot bakgrund av hans teori om rationaliseringen som en överordnad och universell process. Mänsklighetens utveckling kan ses som en ödesbestämd vandring från tidiga, primitiva stadier av irrationellt beteende mot allt högre grad av rationalitet. Denna process försiggiår i alla kulturer, i alla samhällen och i alla segment av samhällena. Alltså även inom religionsutövningen där utvecklingen gått från magi och i trolldom till dyrkan av en enda universell gud i kyrkor och i lärosystem. En annan tanke är art religionernas etiska system har återverningar på olika sfärer av "världen", framförallt på den ekonomiska sfären. Dessa problemområden behandlas i de två Weber-texter som Du nu håller i Din hand.

 Lägg i varukorg

»Särskilt inom den franska sociologien har självmordet varit ett ofta behandlat ämne. Höjdpunkten av den sociologiska teoriens strävanden utgör Durkheims berömda verk Le Suicide. Sannolikt har detta mer än något annat arbete bidragit att skapa de moderna föreställningarna om självmordets sociala innebörd. Durkheim avvisar i ett par korta kapitel uppfattningen att självmordet väsentligen skulle vara en följd av nervösa rubbningar; framför allt tror han sig kunna visa att någon korrelation mellan självmordsfrekvens och frekvens av sinnessjukdom icke existerar. Han övergår därefter till en utomordentligt ingående analys av olika länders självmordsstatistik och söker uppvisa en relation mellan självmordsfrekvensen och skilda sociala fenomen.» Professor Herbert Tingsten i »Idékritik»

Förord av professor Hans L. Zetterberg/p>

 Lägg i varukorg

Denna bok handlar om människan och hennes roller. Författaren betraktar den sociala rollen som en elementarkategori med vars hjälp det sociala beteendet kan analyseras. Han diskuterar också ingående vad rollerna betyder för människans möjligheter att hävda sin frihet inför samhällets påträngande realitet. Vilken är sociologens uppgift i detta sammanhang? Var är de moraliska gränserna för hans vetenskap? Dylika frågor ställs av författaren, då han kritiskt granskar möjligheterna och farorna med en vetenskap om samhället.

Ralf Dahrendorf är professor i sociologi och ledamot av västtyska riksdagen.

 Lägg i varukorg

"Denna översättning av den första delen av Raymond Arons berömda föreläsningsserie vid Sorbonne över de mest betydande riktningarna i sociologins historia är ytterst välkommen. Hans briljans som tänkare och hans lysande stil, liksom hans förmåga att gripa det väsentliga hos en tänkare utan att distraheras av oväsentliga detaljer, bidrar till att göra detta verk ytterst värdefullt. Aron presenterar de ledande idéerna hos författarna snarare än hela verket. Hans arbete är grundat på grundligt kritisk läsning av texterna; andrahandstolkningar är för det mesta helt utelämnade ... Mycket få sociologer skulle våga sig på ett dylikt företag och än färre skulle lyckas så övertygande." (Lewis A. Coser i American Sociological Review)

Raymond Aron, f. 1905, har varit professor i sociologi vid Sorbonne och är känd som en av Europas mest framstående skribenter då det gäller sociala, politiska och ekonomiska frågor.

 Lägg i varukorg

Författaren analyserar i denna bok sambandet mellan språket, handlandet och kunskapen. Han finner att språket är det mest sociala uttrycket för människans väsen. Genom språket har hon upphöjt sig från naturtill kulturvarelse, skapat nationer och religioner, filosofi och teknologi, konst och vetenskap, som i förbindelse med normer, regler och värden bildar en livsvärld i vilken härskar av naturen oberoende lagbundenhet.

I sin analys av kulturen finner författaren att det finns två grundläggande kommunikationssystem, genom vilka människan tillfredsställer sina behov, uttrycker sina känslor och strukturerar varat, sin vilja och sitt vetande. Det första är språksystemet, där vi kommunicerar genom ord, tecken och symboliska former. Det andra är penningsystemet, där vi kommunicerar genom varor, pengar och tjänster. I sin analys av industrisamhällen finner författaren att dessa är grundade på ett teknokratiskt kunskapsideal och historiskt betingade, symboliska former, vilkas element och struktur närmare analyseras. Författaren utvecklar i boken gradvis en ny helhetsteori, som han kallar för »kunskapsontologi» och som vill undgå den splittring av livsvärlden och kunskapen som sedan industrialismens genombrott har skett. Han diskuterar språkets uppkomst, funktion och utveckling; hur det påverkar vår verklighetsuppfattning, strukturerar tänkandet och influerar handlandet.

 Lägg i varukorg

Claude Lévi-Strauss är en av världens ledande socialantropologer och en av grundarna av strukturalismen inom antropologien. I sin bok Totemismen påvisar författaren att begreppet totemism använts för att beteckna de mest olikartade trosföreställningar. Han behandlar teorier om totemismen hos framstående antropologer som Boas, van Gennep, Elkin, Fortes, Firth, Evans-Pritchard och Radcliffe-Brown. Dessutom — och detta är överraskande — visar han, att både Bergson och Rousseau i vissa avseenden förstått totemismens innebörd bättre än dessa framstående antropologer. Lévi-Strauss egen analys av totemismen leder fram till slutsatsen att den kan betraktas, inte som en specifik institution, utan snarare som ett sätt att tänka som är karaktäristiskt både för "civiliserade" och "primitiva" folk.

 Lägg i varukorg